Vågbrytarens startsida

 

 

 

 


 

EU-parlamentet beslutade 4 sept -08 att uppmana till lägre gränsvärden för elektromagnetisk strålning .

Med anledning av beslutet sände Vågbrytaren följande brev
till samtliga riksdagsledamöter i Sverige:

 

Med 522 röster för och 16 mot röstade Europaparlamentet för en resolution i vilken WHO, EU:s ministerråd, EU-kommissionen, ministrar och parlament i medlemsländerna, uppmanas att införa strängare gränsvärden för elektromagnetisk strålning.

Europaparlamentet är allvarligt oroat över den internationella rapporten Bio-Initiative om  elektromagnetiska fält, som i sina slutsatser visar att det finns hälsorisker med strålning från exempelvis mobiltelefoner, UMTS, Wifi, Wimax, Bluetooth och fasta trådlösa telefoner (s.k. Dect-telefoner).

Europaparlamentet skriver att de gränsvärden som rekommenderas i rekommendation 1999/519/EG  inte har anpassats till informations- och kommunikationsteknikens utveckling eller till de strängare normer som har införts av t.ex. Belgien, Italien och Österrike, eller med hänsyn till sårbara grupper som gravida kvinnor, nyfödda och barn.

De gränsvärden som rekommenderas av EU, och som införts i Sverige, skyddar enbart mot akuta upphettningsskador inom 6-8 minuters exponering. Alla väldokumenterade icketermiska långtidseffekter beaktas ej. Många länder har därför lägre gränsvärden.

De punkter i resolutionen som berör elektromagnetisk strålning återges nedan.

21.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över den internationella rapporten Bio-Initiative om elektromagnetiska fält, som är en sammanfattning av mer än 1 500 undersökningar i ämnet och som i sina slutsatser visar att det finns hälsorisker med strålning från exempelvis mobiltelefoner, UMTS, Wifi, Wimax, Bluetooth och fasta trådlösa telefoner (s.k. Dect-telefoner).

22.  Europaparlamentet konstaterar att de exponeringsgränser för elektromagnetiska fält som har fastställts för allmänheten är föråldrade eftersom de inte har uppdaterats sedan rådets rekommendation 1999/519/EG av den 12 juli 1999 om begränsning av allmänhetens exponering för
elektromagnetiska fält (0-300 GHz). Gränserna har uppenbarligen inte heller anpassats till informations- och kommunikationsteknikens utveckling eller till de strängare normer som har införts av t.ex. Belgien, Italien och Österrike, eller med hänsyn till sårbara grupper som gravida kvinnor, nyfödda och barn.

23.  Europaparlamentet uppmanar därför rådet att ändra sin rekommendation 1999/519/EG för att beakta bästa praxis på nationell nivå och samtidigt fastställa strängare exponeringsgränser för all utrustning som sänder elektromagnetiska vågor i frekvensintervallet 0,1 MHz-300 GHz.

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och WHO.

Källdokument:
Bio-Initiative report
http://www.bioinitiative.org/

Europaparlamentets resolution

http://www2.marketwire.com/mw/mmframe?prid=435421&attachid=837946


En information från Vågbrytaren
http://www.vagbrytaren.org/
Vi verkar för att all elektromagnetisk strålning ska anpassas till nivåer
som inte medför skada eller olägenheter för någons hälsa eller miljön som
helhet.

 

Pressmeddelandet kan laddas ner som PDF-fil, lämlig för utskrift och kopiering. Sprid det gärna!
 

 

 

Upp

Synpunkter på SSI Remiss 2007-05-08 - Dnr 2006/1070-41
Remissyttrandet avgivet 27 juni 2007
Kan läsas här
PDF-fil för utskrift

 

 

 

Upp

Vågbrytaren  JO-anmäler Statens Strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen samt Post- och Telestyrelsen

Myndigheterna redovisar inte kunskapsläget korrekt, när det gäller hälsoeffekter och biologiska effekter av radiofrekvent strålning, typ mikrovågsstrålning, konstaterar man. Och genom att forskningsläget inte redovisas korrekt fattas beslut som äventyrar folkhälsan. Dessutom blir det omöjligt för kommuner och andra ansvariga att vidta adekvata åtgärder för dem som redan fått sin hälsa ödelagd av mobilstrålningen.  

Ur anmälan, ingiven 1 februari 2007:

Vi anser att myndigheterna agerat felaktigt

Genom att Statens strålskyddsinstitut gör gällande att det råder ”vetenskaplig konsensus” om mobilstrålningens ofarlighet, en helt felaktig beskrivning av verkligheten.

Genom att man förtiger den oerhörda mängd oberoende vetenskaplig forskning som visar på hälsoeffekter och biologiska effekter av strålningen från mobiltelefoner och basstationer. I de fall dessa forskningsrapporter inte går att förtiga, förkastas de som ”dålig forskning”, oavsett hur väl underbyggda de än är.
Industrifinansierad forskning, som inte funnit hälsoeffekter, lyfts däremot konsekvent fram som kvalificerad, oavsett vilka vetenskapliga brister den än må ha. Genom att det föreligger en jävsituation i SSI:s vetenskapliga råd. Bland annat är professor Bernard Veyret betald konsult åt mobilindustrin och hans laboratorium i Bordeaux sponsras av mobilindustrin.

Genom att Socialstyrelsen sopar det växande problemet med elöverkänslighet under mattan. Alla uttalanden i frågan baserar sig på oseriösa provokationsstudier. Nya forskningsanslag ges inte idag till seriösa studier av problemet, exempelvis på cellnivå. Det finns dock, redan nu fullt tillräckligt med seriösa oberoende forsknings- rapporter, som påvisar negativa hälsoeffekter av mikrovågsstrålning, för att förklara de många symtom av olika svårighetsgrad som elöverkänsliga har. Detta förtigs dock av Socialstyrelsen.

Genom att Post- och Telestyrelsen delar ut licenser till trådlösa kommunikationssystem, trots de uppenbara riskerna för folkhälsan. 

Närmare information i bilagda handlingar.


Den 11 sidor långa anmälan kan hämtas i PDF-format
Tilläggas kan att de bilagor som bifogades vägde flera kilo...
Anmälan avslutas med orden:
Kontakta oss om ni behöver mer information.

 

 

 

Upp

 

Vågbrytaren EU-anmäler

 

Vågbrytaren och Elöverkänsligas Riksförbund anmäler Sverige till Europakommissionen. Sverige tillämpar inte försiktighetsprincipen då det gäller utbyggnaden av olika trådlösa kommunikationssystem. Detta strider mot EG-fördragets artikel 174.

Därför yrkas:

  1. att Sverige förpliktigas att se till att Europeiska rådets resolution1 om användning av försiktighetsprincipen får största möjliga spridning inom landet i enlighet med punkt 25 i resolutionen,

  2. att Sverige förpliktigas att redovisa minoritetssynpunkter i riskbedömningarna i enlighet med punkt 10 i rådsresolutionen,

  3. att Sverige förpliktigas att särskilja och öppet redovisa momenten riskbedömning och riskhantering i enlighet med punkterna 11 och 14 i rådsresolutionen,

  4. att Sverige förpliktigas att implementera rådets rekommendation 1999/519/EG på ett riktigt sätt samt

  5. att Sverige förpliktigas att, i enlighet med punkt 1 i rådsresolutionen och KOM (2000) 1 slutlig, redovisa graden av vetenskaplig osäkerhet på ett rättvisande sätt i riskbedömningarna.

Den 11 sidor långa anmälan (exkl. bilagor) avslutas:

 

2.5.2 SSI:s information i rättstillämpningen
I bilagorna 1-4 ges ett typexempel på vilken riskbedömning som läggs till grund för den riskhantering som utförs av svenska myndigheter och domstolar. I detta fall har klagandena åberopat övertygande bevisning om sina egna besvär vid strålningsexponering. För att sådan bevisning skall kunna prövas på ett rättvist sätt är det helt nödvändigt med en utredning som ger en korrekt bild av forskningsläget, där graden av vetenskaplig osäkerhet redovisas. Det har därför anförts olika argument för att få beslutsfattarna att se igenom informationen från SSI och utföra en ordentlig riskbedömning. Detta har resulterat i följande avgöranden.

 

I bilaga 1 har länsstyrelsen i sina beslutsskäl hänvisat till information från SSI. SSI jämför här uppmätta strålningsnivåer med referensvärdet och enbart med stöd av detta gör de den kortfattade och helt reservationslösa bedömningen att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. Denna ”riskbedömning” speglar inte på något sätt den faktiska graden av vetenskaplig osäkerhet. Länsstyrelsen hänvisar även till information från Socialstyrelsen. De upprepar dock endast uppgifterna från SSI. Länsstyrelsen avslår därefter överklagan med hänvisning till informationen från SSI och Socialstyrelsen.

 

Länsstyrelsens beslut överklagas sedan till miljödomstolen. Som framgår av bilaga 2 avslås återigen begäran om en utförligare utredning av forskningsläget och domstolen avslår överklagan med hänvisning till de missvisande uppgifterna från SSI. Domen överklagas därefter till miljööverdomstolen (bilaga 3), vilka väljer att inte meddela prövningstillstånd (bilaga 4).

 

Beslutsfattare är lekmän i strål- och hälsoskyddsfrågor och har därför svårt att frångå de bedömningar som görs av SSI och Socialstyrelsen. De riskbedömningar som levereras därifrån blir därför helt avgörande vid prövningar enligt försiktighetsprincipen. Myndighetsinformationen uppfyller dock inte på långa vägar de helt naturliga och självklara riktlinjer som Kommissionen så förtjänstfullt sammanfattat på följande sätt.


”Vid genomförandet av en metod som grundas på försiktighetsprincipen bör man börja med en vetenskaplig utvärdering som är så fullständig som möjligt och om möjligt på varje stadium fastställa graden av vetenskaplig osäkerhet.
Beslutsfattare måste vara medvetna om graden av vetenskaplig osäkerhet som hör samman med resultatet av utvärderingen av tillgänglig vetenskaplig information. Att bedöma vad som är en ”acceptabel” risknivå för samhället är främst ett politiskt ansvar. Beslutsfattare som står inför en oacceptabel risk, vetenskaplig osäkerhet och allmänhetens oro är skyldiga att finna svar. Därför måste alla dessa faktorer beaktas.”20


Den grovt missvisande riskbedömning som i Sverige läggs till grund för prövningar enligt försiktighetsprincipen får mycket allvarliga konsekvenser för våra medlemmar och vi ber därför om Kommissionens biträde för att rätta till detta problem.

Anmälan ingavs december 2006. Den kan i sin helhet laddas ner som pdf-fil. Klicka här!
 

Upp

 

 

Inför valet 17 september 2006

Vågbrytaren har sänt en enkät till samtliga riksdagspartier för att få veta dels hur de ställer sig till olika frågor rörande elektromagnetisk strålning, dels vad de gjort i frågan sedan förra valet 2002.

Samtliga partier har svarat. Klicka på länkarna nedan för att läsa
- en sammanställning av svaren från de olika partierna inför 2006 års val (pdf).
- partiernas fullständiga svar 2006 (pdf).

Frågorna som politikerna fick (pdf).
Frågorna med inbakad informationstext. Använd gärna dessa om du själv vill ställa frågor till politiker.

Du kan också se vilka frågor som ställdes inför 2002 års val (pdf).
 

Upp

 

 

 

Den 26 maj 2006 sände Curt Ove Näslund följande brev till Socialstyrelsen. Om vad en backspegel kan visa. Att läsa och begrunda!

Socialstyrelsen
Föredragande läkare Martin Tondel
Rålambsvägen 3
106 30 STOCKHOLM


Bäste Martin

Tack för Ditt svar på mitt brev av den 3 april 2006.
Du skriver i Ditt svar till mig, att ”Socialstyrelsen förlitar sig på Statens Strålskyddsinstituts (SSI) vetenskapliga råd som är sammansatt av mycket kompetenta forskare.”
Därom tvistar jag! – och fler med mig.
Glöm inte bort historien, att titta i backspegeln är aldrig fel!
Flera misstag har skett som genererat död och lidande och först efter årtionden blivit fastslagna som farliga, troligen på sin tid, av något kompetent vetenskapligt råd. Här nedan har jag sammanställt det vi nu kan se i backspegeln;

Amalgam har förgiftat nästan hela den svenska befolkningen. Det har resulterat i svåra lidanden, självmord och dödsfall. Ofta är amalgamförgiftningar bidragande orsak till el- överkänslighet. Kvicksilver och tungmetaller nedsätter immunförsvaret. Därför blir denna grupp ofta skadade av mikrovågor, immunförsvaret klarar inte kvicksilvret och mikrovågorna. Trots att både erfarenhet och kunskap finns blundar myndigheterna och amalgamet anses fortfarande vara harmlöst av vissa myndighetspersoner. (Kvicksilvret frigöres av mikrovågor/magnetfält!)

Asbest. Redan år 1910 började man inom industrin förstå att asbest var farligt. År1918 slutade amerikanska försäkringsbolag att teckna livförsäkringar för de som jobbade med asbest (de skulle dö i förtid) på 1930 – talet förekom hemligstämplade brev mellan asbestföretagen i Europa om att man måste hålla tyst om hälsoriskerna (det var åtskilliga fackpampar och beslutsfattare som visste detta). Först på 1970 talet förbjöds asbest i Sverige, Det tog 60 år för myndigheterna att förbjuda detta sjukdomsframkallande material.
Vissa asbestfabriker monterades då ned och såldes till Afrika för fortsatt produktion, trots medvetenheten om hälsoriskerna.

DDT, när detta medel uppfanns talades det ohämmat om att rädda världen, utrota myggorna som spred malaria samt ta död på en massa insekter som behagade angripa det som bönderna odlade som skulle bli livsmedel. Ett Nobel-pris delades ut för denna banbrytande heroiska insats. Ingen kritik från forskarhåll, utan bara att köra vidare och se de positivt på fördelarna.
Så småningom började effekterna komma i dagen. Ekosystemet påverkades på ett inte önskvärt sätt. Men först efter lång tid blev det Nobelprisbelönade medlet förbjudet, för att bara fortsätta att exporteras till u-länder där läskunnigheten var klen.
DDT används fortfarande i somliga u-länder.

PCB, är ett annat exempel som också var ett undermedel till dess att man upptäckte den hotande ekologiska katastrofen, som nu hotar Östersjöfisken och oss människor, högst upp i näringskedjan. Nu har vi delar av facit.
Forskningen har varit ”duktig” anser man, men förutsåg inte allt och vi konsumenter har blivit mer misstänksamma.

Hormoslyr, detta bekämpningsmedel mot sly orsakade många sjukdomar som cancer mm, men det bedyrades i många år från myndigheter (Naturvårdsverket) och s k ’experter’ att det var ofarligt, en jägmästare stod t o m i TV och drack giftet, för att bevisa ofarligheten (han levde inte så länge).

Neurosedyn. Detta nervlugnande medel gavs till havande kvinnor som sedan födde barn med stora genetiska skador (barnen kunde bl a sakna armar och ben). Socialstyrelsen och ett stort antal ’kompetenta’ läkare förklarade att det var helt ofarligt i flera år, trots att de såg resultatet. Det fanns inga ”vetenskapliga bevis” på några risker, påstods det.
Neurosedyn, inte var det någon vidskeplig medicinman från regnskogen som hittade på det. Det heter ”modern läkemedelsforskning”.

Teckomatorp är väl förknippat med förgiftning av en hel by, nedgrävda tunnor med dioxinhaltigt gift i stora mängder uppdagades efter att en hemmafru fattade misstankar och var otroligt påstridig mot myndigheterna. Nedgrävningen av tunnorna skedde med myndigheternas goda minne och tystnad.

Tobak. Hur lång tid tog det inte innan rökningen blev officiellt farlig?

Alla dessa nu fasansfulla, på sin tid fantastiska medel, lovprisades av forskare och en del fick alltså Nobelpriset för sina upptäckter. Efter många dödsfall, sjukdomar och för många ett enormt lidande så har vi fått officiell acceptans för hälsoriskerna efter ca 20 – 60 år!

Frekvenser och gränsvärden. SSI anger gränsvärdet för 3G i Sverige till 10W/m2. Flera andra länder har betydligt lägre gränsvärden än Sverige. Ryssland har 100 gånger lägre än Sverige med 0,1 W/m2. Vad är det som säger att SSI:s ”experter” har rätt? Även Rysslands lägre gränsvärde kommer med säkerhet att visa sig vara alldeles för högt för människans svaga signalsystem vilket styr alla våra kroppsliga funktioner.

Är det troligt att det är den elektromagnetiska strålningens täthet (styrka) i mikrovågsområdet som är ”boven”, är det inte troligare att det är innehållet i mikrovågorna (informationen som dessa vågor bär med sig, alltså modulationen) som stör kroppens signalsystem? Om så vore fallet så betyder ett gränsvärde ingenting, vi blir då sjuka av strålningen oberoende av signalstyrkan. Så har det också visat sig i de undersökningar som t ex 130 läkare i den sydtyska staden Bamberg gjort. De har konstaterat att strålningstäthet redan från ca 10 mikrowatt/m2 kan orsaka skador på människor, om strålningen kommer från t ex en GSM-bas, från en 3G-bas kan de konstatera att människor skadas redan vid 0,1 mikrowatt/m2 (100 miljontedel av gränsvärdet). 3G-bärvågen är mycket mer komplex i jämförelse med t ex GSM och den innehåller frekvenskomponenter som i detekterad form ”krockar” med alla kroppsliga frekvenser (3G i detekterad form innehåller ett fullkomligt inferno av frekvenser).

Allt levande är elektriska varelser. Om man läser böcker om hjärnan så finner man att det finns ca 10 miljarder Neuroner som styr ca 10 000 celler var i kroppen. I våra nervbanor (hjärnan – ryggmärgen – hela övriga kroppen) flyter kontinuerligt kemisk-elektriska signaler, de flesta pulsas fram i nervbanorna med frekvenser mellan 0,5 Hz till ca 30 Hz (det finns dock nervsignaler upp till flera kHz och informationsutbyte mellan närliggande celler sker med frekvenser ända uppe i mikrovågsområdet). Dessa signaler kan man mäta, trots att de är mycket svaga (från några mikrovolt till några hundra millivolt). EKG och EEG är t ex tekniker att avläsa ”läckage” från kroppens kemisk-elektriska system och mätenheten är elektromagnetisk strålning, vilket alltid avges runt nervbanor. Om man kan mäta kroppens interna kemisk-elektriska system utanför kroppen (för vilket det finns mycket mer avancerade utrustningar i jämförelse med EKG - och EEG-utrustningar), är det då inte troligt att utifrån kommande elektromagnetisk strålning med kroppsliknande frekvenser kan påverka kroppens interna signalsystem?
Varför tror du att det de senaste 10 – 20 åren, i takt med all vår trådlösa teknik, plötsligt har uppkommit nya symtom och sjukdomar hos miljontals människor i Sverige och andra länder?
Hur högt sätter man sin egen auktoritet när man misstror tusentals människors samstämmiga sjukdomssymtom och diagnoser?

Du säger att SSI består av kompetenta personer. Är det inte dags för dessa ”vetenskapsmän” att i stället börja lyssna på de som lever i verkligheten med dessa symtom och sjukdomar, de är väl de verkliga ”experterna” i denna sak?
Kan det vara så att SSI:s kompetenta råd håller inne med sanningen av något skäl (det finns otvivelaktigt kopplingar till telekomindustrin för vissa av de som ingår i detta råd)? Vad vet jag? Om inte, ja då är man inte kompetent, men det ger mycket lidande och död i båda fallen.

Jag vet att det är mycket pengar står på spel kring detta med mobiltelefonin. Jag anser att vi måste avstå från denna industri som, vi nu av erfarenhet vet, allvarligt skadar och gör människor sjuka.

Jag träffar kontinuerligt strålningsskadade människor, som lider av: utbrändhet, trötthet, dålig koncentration, svimningsattacker, håravfall, näsblod, TIA –attacker, förhöjt blodtryck, ventrombos, anerysm, blodådror förstoras och tränger ut, cirkulationsrubbningar, orkeslöshet, muskelvärk mm.
mm.

Den elektromagnetiska strålningen från de trådlösa teknikerna kommer att bli ett ”historiskt” misstag inom en nära framtid!
Vad jag med detta brev vill påtala är att historien vittnar om att man omöjligtvis kan lita på försäkranden av vetenskapliga råd och statliga myndigheter och deras experter.

Sju anställda på ett kontor drabbade av cancertumörer.
I dagarna har en skrämmande rapport inkommit, inte oväntat – 7 anställda på ett kontor i Mellbourn har drabbats av cancertumörer varav en person har dött. Man misstänker 2 mobilmaster på taket i byggnaden.
Detta förutsåg jag redan 2001 i ett brev till Sveriges största (?) fastighetsägare SABO och dess chefsjurist och jag varnade dem för att tillåta mobilmaster på deras hyreshus. Jag påpekade även att när sambanden blir kända, kommer skadeståndsanspråken att bli stora.

Det finns fler liknade fall som det i Mellbourn:

●  Skolan Garicia Quintana i Valladolid, Spanien, där 4 barn fick cancer inom loppet av ett år.
  St Cyr l’Ecole i Paris, med onormalt många barn som fått cancer i hjärnan.
 Ruitz i Frankrike, 2 små barn fick hjärntumör på kort tid.

SSI reagerar inte, Socialstyrelsen reagerar inte.

3G klassas som miljöfarlig verksamhet.
”Miljödomstolen har nu klart slagit fast att människors oro räcker för att verksamheten ska klassas som miljöfarlig, säger Mats Dämvik på advokatbyrån Unité, som också menar att Socialstyrelsens bedömning är felaktig.”

Miljööverdomstolen dom
Miljööverdomstolen har i mål 7485-2004 – definierat mobilmaster som miljöfarlig verksamhet.

SSI brister i biologisk kompetens
I boken Spelet om 3G framkommer ’att den biologiska kompetensen hos SSI behöver stärkas. Bristen på biologisk och medicinsk kompetens på SSI kan vara en förklaring till att myndigheten inte förstår faran med mobilstrålningens negativa hälsopåverkan vid icke –termiska effekter. Att det gällande gränsvärdet är satt för att skydda endast mot akuta effekter var en nyhet för miljöminister Lena Sommestad.
Ett gränsvärde som skyddar mot långtidsbestrålning saknas.’

Folkhälsan
Med hänvisning till Folkhälsans broschyr ”Den nya folkhälsopolitiken, nationella mål för folkhälsan” sidan 11 kan man läsa under rubriken ”Sunda och säkra miljöer och produkter”:

”…det är viktigt att kunskaperna om miljöns påverkan på
hälsan ökar och att man tillämpar försiktighetsprincipen när
man inför ny teknik
. Av de 15 kvalitetsmålen är det framför
allt målen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt samt
säker strålmiljö som har betydelse för folkhälsan…

Trots att det finns nationella och internationella bevis på ett direkt samband mellan mikrovågor och elektromagnetiska fält och skador på den mänskliga organismen, förnekar SSI och Socialstyrelsen dessa fakta.
Om nu Miljööverdomstolen dessutom definierar mobilmaster som miljöfarlig verksamhet, varför är då inte all utbyggnad stoppad enligt försiktighetsprincipen?

Einstein sa:
”Omsorgen om människors hälsa, måste alltid gå före teknikens framsteg.”

Socialstyrelsen vägrar
Socialstyrelsens vägrar att godkänna behandlande läkares diagnoser rörande symtom härledda till elektromagnetiska fält och mikrovågor. Det är oacceptabelt och visar på obeskrivlig hänsynslöshet gentemot flera tusentals människors svåra lidanden.
Läkare som på eget initiativ försöker hjälpa människor som lider av elöverkänslighet prickas och t o m avstängs på grund av SSI:s brist på kompetens och Socialstyrelsens ovilja och förnekande av nationella och internationella larmrapporter.
Man blir skräckslagen men inte alls förvånad när man får klart för sig hur Socialstyrelsen förnekar problemet och straffar läkare som försöker följa läkareden.
Följden blir att behandlande läkare med insikter inte kan och vågar ställa korrekta diagnoser på sina patienter.


Säg mig, varför detta kompakta motstånd mot att acceptera denna påtvingande folksjukdom och behandlande läkares diagnoser?

Med förtvivlan inser jag att om inget drastiskt görs snarast står vi inför en veritabel hälsokatastrof!

Jag avvaktar med intresse Ditt svar.

Holmsund den 26 maj 2006.
Med vänlig hälsning


Curt Ove Näslund

Följt elöverkänsliga över 6 år.
Är själv elöverkänslig.
Drabbad av oralgalvanism. (Tack vare frekvenser av mobiler.)
Egna studier.
Medlem av Elöverkänsligas Förbund.
Radiohandlare under 15 år.
Grossist av mobiltelefoner över hela Norrland under 20 år.
(Har både känt och sett effekterna av dessa mobiler och har nu sadlat om.)



Upp

 

Till
Granskningsnämnden
för radio och tv
Box 244
136 23 Haninge
e-post: grn@grn.se

Anmälan till granskningsnämnden för radio och tv
Torsdagen den 30.3. 2006 kl. 9.20 sändes programmet Ring P 1.
Programledare var Täppas Fogelberg.

I detta programinslag ringde en person vid namn Hanna in för att berätta om sin oro och omsorg om en svårt skadad elöverkänslig person.

Programledaren bemötte henne på ett mycket kränkande sätt. Han talade om att elöverkänsliga t.ex. söker sin livsmening i en diagnos, att de smiter undan sitt livsansvar genom att gömma sig i skogen, att samstämmigheten i deras reaktioner skulle bero på att de elöverkänsliga håller ihop och att de intalar varandra att de mår dåligt samt att vara elöverkänslig är likvärdigt med att tro på flygande tefat.

Att på detta sätt uttala sig om en svårt drabbad handikappgrupp är inte förenligt med god journalistisk sed. Täppas Fogelberg har även vid ett antal tidigare tillfällen yttrat sig så kränkande om denna handikappgrupp (nr 27 i HSO) att vi måste anse det som att nu en gräns är passerad.

I en journalists uppdrag ingår att skaffa sig kunskap om ett ämne innan han yttrar sig. Han har också skyldighet att betänka de möjliga konsekvenserna av sitt agerande.

Täppas Fogelbergs okunniga och förnedrande uttalanden om elöverkänsliga riskerar att leda till att elöverkänsliga ytterligare trakasseras och diskrimineras i vårt samhälle.

Genom att på detta sätt konsekvent förnedra och diskriminera en handikappgrupp har Täppas Fogelberg brutit mot det journalistiska ansvaret och bör därför fällas av Granskningsnämnden för detta programinslag.

Mats Pertoft
Ordförande föreningen Vågbrytaren

(3 april  -06)
 

Upp

 

Mats Dämvik, Juristfirman Unité,  JK- anmäler Statens Strålskyddsinstitut, SSI.
Ur anmälan, gjord 9 januari 2006:

..... SSI har i olika sammanhang uppmärksammats på det förhållandet att deras information inte överensstämmer med de krav försiktighetsprincipen ställer.

Den 12 och 13 maj 2005 anordnade t.ex. SSI ett eget seminarium, om försiktighetsprincipen och gränsvärden, där ansvariga tjänstemän var närvarande. Vid detta tillfälle höll Annika Nilsson, docent i miljörätt vid Lunds universitet, ett föredrag där hon bl.a. informerade om EG-rättens försiktighetsprincip och de krav den ställer på riskbedömningen. SSI har dock inte anpassat sin informationsförmedling efter detta.

Den 25 november 2005 har även jag tillsänt SSI skriften i bilaga 1 och ombett dem att svara på tre frågor (se bilaga 3). De har dock valt att inte besvara detta brev och har inte heller förändrat sin information med anledning av uppgifterna. Konsekvensen av SSI:s felaktiga informationsförmedling är att såväl de politiska beslutsfattarna som hela rättsväsendet vilseleds om hälsoriskerna....

Anmälan i sin helhet kan läsas i PDF-format. Klicka här!

Upp



13 februari 2005 skrev Henrik Stephenson-Möller följande, till Huddinge kommun (kan vara värt att kolla även övriga kommuners hemsidor): 

Mobiltelefonmaster och elektromagnetisk strålning.
På Kommunens hemsida står att problematiken kring radiofrekventa fält och elektromagnetisk strålning inte behandlas vid bygglovsprövning för mobiltelefonmaster. Beträffande frågor om strålningsförhållanden kring masterna hänvisas till Statens Strålskyddsinstitut SSI:s hemsida.

Vid kontroll med Socialstyrelsens enhet för behörighets- och kompetensfrågor, har det visat sig att SSI verksamhetsansvarig för icke-joniserande strålning, liksom medlemmarna i SSI Vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält saknar läkarlegitimation. 

På SSI hemsida hänvisas vidare till en organisation kallad ICNIRP, vilket är en förkortning för  ”International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection”, Denna organisation har visat sig vara en stiftelse i Tyskland, vilken består av ett privat, slutet sällskap som själva utser sina medarbetare och som inte redovisar sin ekonomi. 

SSI har vid förfrågan om ICNIRP tar emot pengar från företag inom telekombranschen, med skrivelse 2005-01-18 Dnr 2004/3705-52, erkänt att SSI inte har någon insyn i ICNIRP ekonomi. 

Eftersom det inte är värdigt en Kommunal myndighet att hänvisa till självutnämnda experter och kvacksalvare, ber jag därför att ovannämnda hänvisning på Kommunens hemsida tas bort och att man i stället hänvisar till Miljönämnden, som har tillsynsansvaret för miljö- och hälsoskyddet inom Kommunen enligt miljöbalken 9 kap 1§ punkt 3, MB 26 kap 3§ 3 st samt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken,  4§ 3  st och dess bilaga B4. 

Kopia:Miljönämnden

  

Några dagar senare, den 19 februari 2005 skrev Henrik Stephenson-Möller följande till Post- och telestyrelsen i Stockholm:

 Mobiltelefonstrålning och cancer.
I brev till Post- och telestyrelsen 2005-01-12 nämner jag att enligt Socialstyrelsens Enhet för behörighets- och kompetensfrågor, så saknar Statens Strålskyddsinstitut, SSI medicinsk kompetens när det gäller elektromagnetisk strålning, samt frågar vilken kompetens PTS har när det gäller att bedöma miljö- och hälsorisker av sådan strålning. 

Post- och telestyrelsen bekräftar i skrivelse 2005-02-04 dnr 04-15801 att inte heller PTS har medicinsk kompetens, samt hänvisar till att man i stället för dialog med bl.a. SSI. 

Att två medicinskt blinda myndigheter på detta sätt leder varandra torde inte vara ägnat att inge något större förtroende hos allmänheten. 

Enligt Miljöbalken 9 kap 1 § punkt 3 är elektromagnetisk strålning miljöfarlig verksamhet. Det är PTS som ger tillstånd till att använda radiosändare 

Fråga: Vem blir skadeståndsskyldig om SSI och PTS gör felaktiga medicinska hälsobedömningar? 

Upp



Mall

2002-06-06

Miljönämnden
Fältstads kommun
123 45 FÄLTSTAD

 

Anhållan om avstängning av basstation/er för mobiltelefoni

Alt 1 På en mast belägen …
Alt 2 På taket till det hus som jag bor i på Fältvägen 1

Alt 3 På taket till ett bostadshus på Fältvägen
2

... finns en sändarantenn/ett antal sändarantenner till en basstation/basstationer för Mobiltelefoni.
Strålningen från denna antenn/dessa antenner har kraftig inverkan på min hälsa.
Härmed anhåller jag om att kommunen förelägger operatören/operatörerna att antingen stänga av den basstation/de basstationer som berörs, eller vidta andra åtgärder för att reducera strålningsexponeringen, så att min hälsa inte påverkas av basstationerna.

Strålningsstyrkan i/utanför bostaden är hög

Alt 1
Strålningsstyrkan har mätts i/utanför bostaden. Mätningarna har utförts med ett relativt enkelt instrument, Bemi 3. Mätvärdena ger dock en tydlig indikation att exponeringen är alldeles för hög.
De mätvärden som uppmätts i/utanför min bostad ligger mellan 100 och 1000 Nanowatt/m 2 , att jämföra med att 1 nanowatt /m 2 är tillräckligt för god Mobiltelefoniförbindelse, och även tillräckligt för att de mest känsliga ska få hälsoproblem.

Alt 2
Strålningsstyrkan har inte mätts i/utanför bostaden.
Erfarenheten visar dock att i bostäder/utomhus nära sändare för mobiltelefoni ligger strålningstätheten ofta mellan 100 och 1000 nanowatt/m 2 , att jämföra med att 1 nanowatt/m 2 är tillräckligt för god mobiltelefoniförbindelse, och även tillräckligt för att de mest känsliga ska få hälsoproblem.
Att mobiltelefoner kan påverka hälsan bekräftas bland annat av den kände forskaren Kjell Hansson-Mild. Själv får jag så kraftig påverkan på hälsan när människor i min omgivning talar i mobiltelefon, att jag inte skulle drömma om att över huvud taget använda mobiltelefon.
Den exponering jag utsätts för i/intill min bostad närmar sig exponeringen från en mobiltelefon.
Hela min kropp utsätts för exponeringen hela tiden jag vistas i min bostad (och strålningen är extra stark utanför bostaden).

EUs rekommenderade gränsvärden är irrelevanta

De förslag till gränsvärden som anges i EU-rekommendationen av den 12 juli 1999 tar endast hänsyn till uppvärmningseffekter när strålningsenergin omvandlas till Värmeenergi.
Det finns nu klara indikationer, både vetenskapliga rapporter och drabbades erfarenheter, att mikrovågor av samma styrka som jag utsätts för i min bostad kan ge biologiska effekter.
Kroppens signalsystem, som i stor utsträckning bygger på elektriska signaler, kan påverkas av exponering av strålning utifrån. Detta tar EUs rekommenderade gränsvärden inte hänsyn till.
EUs rekommenderade gränsvärden är alltså irrelevanta för bedömning av hälsoeffekter av basstationer för mobiltelefoni, och kan inte åberopas som stöd för att mina hälsoproblem inte kan ha samband med basstationerna. 

Det finns juridisk grund för min begäran

De allmänna hänsynsreglerna ska tillämpas
Min begäran ska prövas enligt miljöbalken. Det är då ostridigt att de allmänna hänsynsreglerna i andra kapitlet miljöbalken ska tillämpas.

Operatören har bevisbördan
Av första paragrafen framgår att det är den som ifrågasätter sambandet mellan strålningen och mina hälsoproblem som har bevisbördan.

Operatören och nämnden ska ha tillräcklig kunskap
Av andra paragrafen framgår att operatörerna, och även miljönämnden, ska skaffa den kunskap som behövs.

Försiktighetsmått ska vidtas vid misstanke om skada
Av tredje paragrafen framgår att försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa. Det sägs även i EU-rekommendationen att en försiktighetsprincip bör tillämpas när EUs rekommenderade gränsvärden används. Detta är naturligtvis nödvändigt, eftersom gränsvärdena endast tar hänsyn till säkerställda hälsoeffekter.

Bästa möjliga teknik ska användas
Av tredje paragrafen framgår även att bästa möjliga teknik ska användas. Detta kan inte sägas vara uppfyllt med antenner som ger så här hög exponering i/utanför min bostad. I dag finns antenner som gör det möjligt att begränsa exponeringen i närområdet. (I mitt fall skulle dock inte bättre antennteknik hjälpa, eftersom antennen är helt fel placerad.)

Lämplig plats ska väljas
Av fjärde paragrafen framgår att en sådan plats ska väljas att ändamålet kan uppnås med minsta olägenhet för människors hälsa. Med tanke på den starka strålningen i min bostad kan antennen/antennerna i närheten av denna inte sägas uppfylla kravet på lämplig placering.

Det är rimligt att jag får en förbättring
Av sjunde paragrafen framgår att kraven på hänsyn enligt paragraferna 2 – 6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Mobiltelefoni har betecknats som ett samhällsintresse. Men jag drabbas så hårt av antennens/antennernas placering och utformning att jag självklart måste få en förbättring.

Myndigheternas besked stämmer inte

Strålskyddsinstitutet

Strålskyddsinstitutet (SSI) skriver på sin hemsida i ett dokument ”Strålning från basstationer för mobiltelefoni” att strålningen inte överstiger EUs rekommenderade gränsvärden. Av detta drar SSI slutsatsen:

”Sammanfattningsvis gäller att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt”.

Detta uttalande är oacceptabelt av flera skäl:
● SSI går emot den grundläggande vetenskapliga regeln att man aldrig kan säga att en viss exponering är ofarlig.
● SSI bortser från en rad vetenskapliga indikationer på biologiska effekter av mikrovågsstrålning.
● SSI nonchalerar många människors kraftiga hälsoeffekter av basstationer för mobiltelefoni.
● SSI går emot försiktighetsprincipen, som SSI och alla andra verksamhetsutövare måste följa.

SSI har alltså förbrukat sin trovärdighet, och kan inte åberopas som auktoritet.

Socialstyrelsen
Socialstyrelsens har givit ut meddelandeblad nr 5/2002 ”Mobilbasstationer och miljöbalken.” Angivna mottagare är kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder. Här sägs bland annat:

"Det finns idag inga belägg för att cancer eller några andra effekter kan uppstå till följd av högfrekventa (även kallat radiofrekventa) EMF från mobilbasstationer."

Så här kan man bara skriva om det finns ett betydande antal publicerade studier specifikt om cancer eller några andra effekter till följd av mikrovågor från mobilbasstationer. Men det torde endast finnas en publicerad sådan studie.
I denna studie förväntas försökspersonerna kunna avgöra under vilken av tre på varandra följande tvåminutersperioder exponeringen inleddes. Kravet att försökspersonen på två minuter när ska kunna avgöra när exponeringen inleddes är orimligt. Det hade varit förvånande om studien hade kunnat styrka ett samband.
Med en så kraftfull formulering med så magert underlag har även Socialstyrelsen förbrukat sin trovärdighet, och kan inte åberopas som auktoritet.

Hur min hälsa påverkas
Jag har märkt ett tydligt samband i tiden mellan exponering för mobiltelefonistrålning och mina hälsoproblem, även när jag inte förrän efteråt blivit medveten om exponeringen.

Min hälsa påverkas kraftigt när jag befinner mig i min bostad. När jag kommer till en bättre elmiljö minskar/försvinner besvären.
Jag blir kraftlös. Jag har svårt att klara de mest elementära saker, som att laga mat.
Jag får svår huvudvärk.
Jag kan inte vistas i lägenheten på dagarna, utan tvingas till långa promenader etc.
Det är viktigt att man har en god elmiljö på natten, när man ska återhämta sig. Därför är det extra allvarligt att jag tvingas sova i den dåliga elmiljön i lägenheten.
Hela bostaden är lika dålig.
Jag måste sova i klädkammaren, där det är något bättre än i sovrummen.
Jag måste sova i tvättstugan i källaren, där det är bättre än i lägenheten.
Att använda balkongen är otänkbart, eftersom strålningen är extra stark där.
Hela mitt liv förstörs.
Detta är illa nog. Till detta kommer att jag får extra starka besvär varje gång jag lämnar eller återvänder till bostaden på grund av den ändå starkare strålningen utomhus intill min bostad.

Ett välkänt problem
Jag är bara en av minst 200 000 vuxna i Sverige som själva märkt hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Många reagerar just på basstationer.
Att sambandet mellan de elektromagnetiska fälten och hälsoproblemen är verkligt, framgår bland annat av de goda erfarenheterna av utförda elsaneringar.
Det finns därför ingen anledning att ifrågasätta att jag får hälsoeffekter av basstationen/basstationerna i min närhet.

Slutsats
Allt talar för att miljönämnden ska ingripa mot den alltför höga strålningen i min bostad, som kraftigt påverkar min hälsa.

BILAGOR:

 

Upp

 

 

 


Gratisprogram för läsning av PDF-filer (Adobe Reader) kan Hämtas här

 

 

 

Många medlemmar har skickat kopior på överklaganden och andra skrivelser. Vi garanterade inte att de var varken juridiskt hållbara eller effektiva, men såg dem som möjlig hjälp på vägen i egna ansträngningar. – Kanske de fortfarande kan tjäna sitt syfte. Samtliga är från åren 2001-2002 och kan läsas i PDFformat.

Yttrande över sökandens (Svenska UMTS nät AB) yttrande angående överklaganden, Umeå
Överklagande av Länsstyrelsebeslut angående bygglov, Umeå
Överklagande av bygglov, Umeå
Överklagande av bygglov, AS kommun
Överklagande i fråga om bygglov, Uddevalla
Inför bygglovbeslut och överprövning med anknytning till mobiltelefoni
Anhållan om avstängning av basstationer för mobiltelefoni Fältstad
Överklagande av länsstyrelsens beslut, Mariestad